Alternate Text

STUDIO ELFA

Vilka trender, behov och utmaningar finns det inom förvaring? Och hur förändras behovet av förvaring under livets gång?

Studio Elfa är vår egna opolitiska tankesmedja där vi har undersökt dessa frågeställningar genom att samla in insikter från kunder och konsumenter. Här för vi även samtal med och fångar upp spaningar från ledande experter inom arkitektur, mode, inredning, trendanalys, etnologi och fastighetsbranschen. Vi vill därmed kunna inspirera till bättre ordning och harmoni hemma, så att du kan frigöra plats för det som är viktigt i vardagen.

Läs mer om experterna

100 år av förvaringstrender

När din bostad är byggd påverkar både planlösning och plånbok då boenden från olika tidsepoker erbjuder väldigt olika typer av förvaringslösningar. Vissa med mer generös inbyggd förvaring än andra. Det handlar alltså inte bara om inredning och att hålla koll på sina saker - det handlar även om ekonomi då ineffektiv förvaring kan äta upp dyrbar boyta.

Många trender inom förvaringslösningar har kommit och gått under olika tidsepoker, men en del har bestått. Som när Elfa startades 1948 och Arne Lydmar bestämde sig för att tillverka ett tallriksställ designat av Nils Strinning. Det blev början på Elfas tidlösa och karaktäristiska designsuccé.

Tillsammans med fastighetsmäklaren Caroline Stark presenterar Elfa nedan några av de förvaringstrender vi sett de senaste 100 åren i svenska bostäder.

1920-1940-talet: Kylskåp, serveringskåp, linneskåp, skafferi, inbyggda mindre garderober, platsbyggda bokhyllor, kök med förvaring upp till tak, man utnyttjar takhöjd, gedigen platsbyggd inredning i garderober och kök etc.  
 
1950-1960-talet/Folkhemmet: Städskåp, inbyggd förvaring, klädkammare, kök med bakbord, skärbrädor, stringhyllor etc.
 
1970-talet/Miljonprogrammen: Planlösning i fokus, köken rejäla och stora sociala ytor. Många hus har bastu och gillestuga. Källare med förvaring och matkällare. I slutet av 1970-talet skedde en Ikea-boom med exempelvis bokhyllan Billy. 
 
1980-1990-talet: Utanpåliggande förvaring som inte går upp hela vägen till taket, ingen direkt estetik bakom utseendet, mer inredning i plast än trä.
 
2000-talet: Skjutdörrar vanligt, att bygga eget förvaringssystem efter behov, öppen  synlig förvaring i form av klädstång placeras i rummet, walk in closet, sideboard.  

Alternate Text

Alternate Text

Graph showing increase and decrease in storage needs in Swedish homes

Ökat förvaringsbehov

Enligt Elfas senaste undersökning behöver två av fem utöka förvaringsutrymmet eller förbättra och effektivisera nuvarande förvaringslösningar i hemmet. Det är förvaringsbehoven för kläder, hemelektronik och köksredskap som har ökat mest de senaste två åren. Av dem som har ett ökat behov av förvaring uppger runt hälften (48%) att de köpt fler saker än vad de gjort sig av med. Näst vanligaste svaret är att man fått/ärvt fler saker (21%). Många uppger också att de har bytt boende eller har sämre ordning i förvaringen. Mer än var tredje svensk (35%) anser att de saknar plats för kläder och skor.

An average livinspace of a Swedish home of 95 m2 has 7-10 m2 of average storage

Fakta om svenska hushålls förvaring idag

Ett genomsnittligt hushåll har förvaringsytor på runt 9 kvadratmeter med en boyta på cirka 95 kvadratmeter (median), exklusive eventuella extrautrymmen som källare och vindsförråd. Men förvaring handlar inte bara om inredning och att hålla koll på sina kläder och prylar, utan även om ekonomi när dyra kvadratmeter går till ineffektiv förvaring.

Stockholmare som bor i lägenhet använder i genomsnitt cirka 8 kvadratmeter av boendeytan till förvaring. Det motsvarar ett värde på runt 785 000 kronor*. Hur stor del av bostaden som används till förvaring varierar med olika faktorer som geografiskt läge, ålder och om det finns barn i hushållet. Barnfamiljer, med både yngre och äldre barn, har mest förvaringsytor: 9-10 kvadratmeter. Unga vuxna utan barn har något mindre: 7-8 kvadratmeter.

Alternate Text

Gästkrönikör: Jörgen Ramnelöv, trendspanare

TANKAR OM NYA KONSTELLATIONER OCH GEMENSKAPER

Morgondagens boende

Jag har spanat en del kring hur framtidens boende kan se ut – ett ämne det finns många spännande visioner och spekulationer att ta del av. Ett exempel på det är ett ökat behov av generationsboenden där man lever permanent tillsammans med släkt och familj. En rad koncept har utvecklats men bara några få testprojekt har genomförts, än så länge. En annan framtidsspaning är nya typer av kollektiv, men det har heller inte slagit igenom ännu. Däremot kan vi redan nu se mer av ”compact living” på grund av urbanisering, sämre världsekonomi och svårigheter att komma in på bostadsmarknaden.

Nya familjekonstellationer, som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljen, gör också att behovet av så kallade ”flexibla boenden” ökar. Att fler barn bor varannan vecka hos respektive förälder gör att behoven kan se olika ut från en tid till en annan. Här kan man exempelvis se bostäder med skjutbara väggar som en lösning. Varannan vecka-boenden skapar också en ökad efterfrågan av flexibel förvaring när olika saker flyttas fram och tillbaka under de olika veckorna. Det kräver i sin tur att vi maximalt utnyttjar den boyta vi har med hjälp av smarta förvaringslösningar.

Coronapandemin har medfört att allt fler jobbar hemifrån. En aktuell fundering är om hemmet kommer fortsätta vara det nya kontoret nu när många vant sig vid det. Och i så fall: Hur ska vi hantera det? Arbetsrummet var på väg bort men kanske är det nu tillbaka för att stanna? Som det ser ut nu gör ergonomiska aspekter och den utsuddade gränsen mellan arbete och fritid att vi kanske vill locka tillbaka våra anställda till kontoret. Där får man en bättre kunskaps- och kompetensöverföring, en social samvaro och team-känsla, vilket kan vara att föredra.

Hur det blir med den saken låter jag vara osagt. Däremot kan jag med säkerhet konstatera att det uppkopplade och smarta hemmet redan är här. Alltifrån belysning, multimedia till köksprylar kan idag kopplas upp mot internet. Personligen kommer jag inte på något man inte skulle vilja ha uppkopplat.  Uppkopplade förvaringsutrymmen vore en dröm. Kanske Elfas trådbackar om några år kan känna av klädernas insydda sensorer så att jag vet i vilken låda min favorittröja ligger. Men det får framtiden utvisa.

Jörgen Ramnelöv, Trendspanare

Förvaringsrapporten 20/21

Förvaringsrapporten är en djupgående undersökning som kartlägger svenskarnas vanor och attityder till förvaring och hur vi organiserar våra hem. Drygt 1000 svenskar har medverkat i undersökningen, som genomförts av YouGov på uppdrag av Elfa.

Årets upplaga av Förvaringsrapporten visar bl.a. att klimatdebatten påverkar en majoritet av svenskarnas konsumtionsvanor, att var tredje svensk saknar plats för sina kläder och att många är missnöjda med förvaringsmöjligheterna i hemmet.

Läs och ladda ner den här

Se tidigare rapporter

Mer om Studio Elfas experter

Anders Larsson

Prisbelönt arkitekt, verksam i både Sverige och Danmark. Driver ALoCo arkitektbyrå.

Nina Campioni

Journalist, författare och programledare. Hon är en av Sveriges största modebloggare med erfarenhet från Aftonbladet, ELLE och Sveriges Television och har sin egna podcast Vattnet Går.

Caroline Stark

Fastighetsmäklare och partner på Bjurfors Lund med lång erfarenhet av försäljning av både villor och bostadsrätter i Lunds kommun med omnejd.

Jörgen Ramnelöv

Trendspanare och arbetar på omvärldsanalys- och trendbyrån Docere som genomför analysuppdrag, utbildningar och driver trendsajten Buzzter.

Jannice Wistrand

Feng Shui konsult och certifierad inredare. Hon är grundare av konsultföretaget Simplicity och hennes blogg Addsimplicity är en av Nordens största inom inredning.

Ella Johansson

Professor i European Ethnology vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi på Uppsala Universitet. Bland tidigare positioner kan bland annat Humboldt University, Berlin och Swedish College of Advanced Studies i Uppsala nämnas.

Jenny Stenberg

Vd för medlems- och branschorganisationen Fastighetsmäklarförbundet med en bakgrund som senior jurist och ledare.

Christine Dalman

Elfas Förvaringsexpert och Senior PR Specialist sedan 30 år tillbaka.